Varför ingår inte jordbruket i tallriksmodellen?

Vilhelm Sjölund  |  21 juni 2026

De Nordiska Näringsrekommendationerna från 2023, härefter förkortat NNR, har nu ett par år på nacken, och det finns mycket att säga i ämnet. Jag kommer här belysa två olika aspekter: dels hur media vinklat näringsrekommendationerna på ett sätt som jag tror fått många att misstro budskapet, dels hur politikerna som utformat uppdraget till forskarna inkluderat miljö och klimat utöver enbart hälsa vilket jag kommer visa är problematiskt av flera olika skäl.

Konsten att vara opartisk genom urvalsselektion

Innan vi dyker ned i detaljerna av rapporten tänkte jag ägna några rader åt hur medierna skildrat den. Du som läsare har sannolikt inte laddat ned den hundratals sidor långa rapporten, än mindre sannolikt dykt ned i de underliggande forskningsartiklar som ligger till grund för avvägningarna, utan har troligtvis bildat din uppfattning från tredjepartskällor. Det finns då risk att din förståelse är vinklad, eftersom rapporteringen från särskilt SR varit mycket undermålig.

Låt oss välvilligt anta att jag är en tidspressad journalist som fått i uppdrag att skriva om de nya rekommendationerna. Om jag enkom ögnar igenom rapportens sammanfattande avsnitt istället för att läsa den i sin helhet, bör jag rimligtvis sålla ut kapitlen Summary of background papers on country speciic health effects in the Nordic/Baltic region på sida 33, samt Summary of background papers on environmental sustainability på sida 40, vilka summerar rapportens forskningsunderlag för hälsa respektive miljö. Perspektiven hälsa och miljö hålls genomgående åtskilda så att man transparent tar del av hur Nordiska ministerrådet kommit fram till varje enskilt råd. Den inledande paragrafen om rapportens slutsatser återfinns på sida 33:

The paper shows that there is a substantial disease burden attributed to dietary risk factors in the region, particularly from ischemic heart disease, type 2 diabetes, stroke, and colon and rectum cancers. A diet low in whole grains was the highest-ranked dietary risk factor in eight of the nine countries (including Greenland). Across all countries, low whole grains diets were responsible for one fifth of the total burden of disease attributed to dietary factors and it was the greatest overall contributor to ischemic heart disease and colon and rectum cancers.

Klartext. Jag ska försöka att inte gräva ned mig alltför djupt i detta inlägg, men kan åtminstone nämna att jag försökt att förstå exakt hur NNR kommit fram till sin slutsats, men har inte helt förstått hur de sammanvägt datan. Tittar man på studien av Knudsen (2025), tabell S3 finns några länder där lågt intag av grönsaker eller högt intag av processat kött ligger ovanför lågt intag av fullkorn. Men som jag skrev i mitt föregående inlägg: det är inte meningsfullt att hänga upp sig på detaljer, utan man bör snarare fråga sig huruvida slutsatsen är rimlig eller ej. Om vi avgränsar till de fem nordiska länderna så ligger lågt intag av fullkorn i topp tre, oftast högst, och ovanför intag av kött i alla utom Norge där intag av processat kött ligger lite högre (927.3 vs 910.7). Så, även om jag inte helt förstår hur NNR kom fram till att intag av fullkorn hamnat på plats ett i åtta av nio länder så är råden om fullkorn bland rapportens absolut viktigaste. Då kan vi fråga oss, hur valde SR att rapportera om denna rapport?

Detta är ett illustrativt exempel när vi talar om att "Public Service är vinklat". Ordet "vinklat" kan ha två disparata innebörder:

1. Att inslag och journalistik i en fråga som sänds av SR/SVT är vinklad åt något håll, antingen politiskt eller på annat sätt med kraftig ideologisk slagsida.
2. Att urvalet i sig är vinklat, det vill säga, vissa frågor rapporteras regelbundet medan andra helt eller delvis ignoreras, trots hög relevans för allmänheten.

När jag säger att "Public Service är oerhört vinklat" menar jag nästan uteslutande vinklat som i urvalsselektion. Logiskt, tänker du som läsare möjligen. Ifall SVT sände vinklade inslag vore det trivialt att påpeka detta. Att bevisa urvalsselektion är näst intill omöjligt, varför man kan göra det näst intill ohämmat.

Problemet är vidare själva formatet av rapporteringen. Genom att skriva spaltmeter om att äta mindre kött och alla som blir arga över att de måste äta mindre kött så skapar man bara konflikt, och gör forskarnas slutsatser en björntjänst. Ett mer professionellt tillvägagångssätt hade varit om public service valt att rapportera om råden på ett sätt som skapar intresse istället för konflikt. Råd som "ät mer gröt och rågbröd", "slå ett slag för svenska baljväxter: gula ärtor och bruna bönor i fokus" eller något i den stilen. Det finns många frågor värda att belysa, bland annat hur låg självförsörjningsgrad vi har på vegetabiliska livsmedel. SR hade kunnat göra inslag som t.ex. hur vi stärker efterfrågan på grönsaker, frukt och baljväxter från svenska bönder, och vilka utmaningar bönderna själva ser med att öka andelen svenskodlade vegetabilier.

Mitt första argument handlar alltså om rapporteringen av NNR, inte NNR i sig. Man bör dock vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser om varför public service är så pass vinklat. Detta är värt att poängtera med tydlighet: när jag säger att de är vinklade, då menar jag att det finns synnerligen starka argument för hur de kunnat skildra olika frågor på ett mer nyanserat, opartiskt sätt. Exemplet ovan är tydligt, där de av någon anledning valt att helt ignorera rapportens enskilt viktigaste slutsats. Men, detta betyder på inget sätt att jag tar ställning i vilka underliggande skäl som motiverar denna urvalsselektion. Vissa kanske hoppar till slutsatsen att det beror på att SR är infiltrerat av "PK-vänstern", men detta är inte alls bevisat av ovanstående. En minst lika rimlig anledning kan vara att SR blivit mer "clickbait"-skadat, alltså att man driver journalistik främst för att generera engagemang, mer som en kvällstidning. Det behöver inte nödvändigtvis vara klimataktivister som driver på att man bara rapporterar om kött, utan kan likväl vara så att det är dessa artiklar som river upp känslor och når en bredare publik. I framtida blogginlägg ska jag lyfta fram fler exempel på problemet med urvalsselektion inom public service, men vi nöjer oss här med att konstatera att deras rapportering om NNR troligtvis gett rapporten mycket oförtjänt negativ publicitet. Med andra ord, jag påstår inte att jag med detta enskilda anekdotiska exempel kan visa att SR är vinklat, utan min plan är att under en lång serie av blogginlägg lyfta fram exempel efter exempel, och efter ett år eller två kommer jag summera alla dessa för att visa på det mönster jag länge sett är symptomatiskt för deras journalistik.

Maträtt ska vara maträtt, inte miljörätt

Först och främst vill jag framhäva att näringsrekommendationerna är mycket välskrivna. Forskningsunderlaget är robust och ligger i linje med ett område som alltmer verkar nå konsensus, stick i stäv med bilden som förmedlas i sociala medier. Eventuell kritik jag riktar mot NNR är inte att de förvrängt forskningen, tvärtom. Råden är väl underbyggda och rapporten är särskilt lovvärd i hur den särskiljer råd som bygger på hälsa från de som bygger på klimat och miljö. Med andra ord kan man som läsare enkelt härleda en övergripande rekommendation som helt åsidosätter klimat och miljö. Så här sammanfattas råden:

Overall, we recommend a predominantly plant-based diet rich in vegetables, fruits, berries, pulses, potatoes and whole grains, ample amounts of fish and nuts, moderate intake of low-fat dairy products, limited intake of red meat and poultry, and minimal intake of processed meat, alcohol, and processed foods containing high amounts of added fats, salt and sugar. (Sida 96)

Detta inlägg skulle bli en bok om jag skrivit hur jag lusläst varje kapitel, så jag kommer avgränsa detta till att prata om de slutsatser få eller inga medier rapporterat om, och som du som läsare kanske inte funderat över. Åter till ämnet: min kritik mot rapporten kan sammanfattas med hur de valt att ta med klimat och miljö, istället för flera andra enligt mig minst lika relevanta frågeställningar:

1. De nordiska ländernas förutsättningar för jordbruk, det vill säga, vilken mat vi själva kan odla, och hur en tallriksmodell bör utformas för att minska vårt importberoende.
2. Hänsyn till hur mycket kulturellt motstånd ett råd troligtvis möter. Det verkar vara kontroversiellt att råda människor att äta mindre kött, men säkerligen mindre kontroversiellt att råda dem att äta mer rågbröd?
3. Klimat och miljö står ofta i konflikt med varandra. Författarna nämner ytligt denna konflikt, med betoning på ytligt.

Sammanfattat ställer jag mig frågan: om man tar med miljö och klimat i rapporten, men helt utelämnar jordbrukets förutsättningar, produktion av stallgödsel, biologisk mångfald, eller hur stor andel av insatsvarorna till gris och kyckling utgörs är "lågkvalitativa", det vill säga oätliga restprodukter eller otjänliga för konsumtion, antingen rent aptitligt eller av ekonomiska skäl att det saknas efterfrågan, varför ska man ens ta med miljö och klimat till att börja med? Detta är alltså ingen kritik mot författarna av rapporten, utan det nordiska ministerrådet som tagit fram uppdraget i sig. Forskarna har fått på sitt bord att skriva en rapport som tar hälsa och miljö i beaktande. De har givet uppdragsbeskrivningen gjort ett förtjänstfullt arbete. Problemet var uppdragsbeskrivningen i sig, inte hur den utförts.

Varför struntar man i jordbruket?

Att utelämna jordbruket från rapporten var en medveten avgränsning. På sidan 89 skriver man:

Third, food availability varies considerably across countries and is dependent for example on the country's ability for food production, national agricultural policies and import restrictions. For example, Japanese FBDGs include recommendations on rice, and Greek FBDGs include recommendations on olives. Thus, the global food production and a country's food availability need to be taken into account when developing country-speciic FBDGs. While food availability is briely discussed and considered in general terms in the NNR report, these factors are dependent on national policies and priorities, and are not taken into consideration in the NNR framework for developing FBDGs. National authorities may or may not align their country-speciic food availability when they formulate national FBDGs.

Detta är en förbryllande prioritering. Om jordbrukets förutsättningar att producera livsmedel anses ligga utanför rapportens syfte, varför ska då klimat och miljö ingå, i en rapport vars huvudsyfte är att ta fram rekommendationer om vilken mat vi ska äta för att förbättra folkhälsan? Om jag sätter mig i skorna på svenska bönder och läser detta, hur hela det nordiska ministerrådet valt att prioritera klimat framför vårt inhemska jordbruks förutsättningar att producera hälsosam mat, skulle det ha lämnat mig med många frågor om politikernas prioriteringar.

Drar man argumentet till sin spets handlar det om att NNR skapat rekommendationer som i sin själva utformning gör Norden importberoende av livsmedel, redan på en policynivå. Möjligheten att bredda och förlänga fruktodling, eller att införa storskalig produktion av nötter, är mycket begränsad. Baljväxtodling som ska rädda klimatet är i själva verket inte alls trivial, och stora delar odlas fortfarande på Öland och Gotland. Variationen av baljväxter vi kan odla är relativt låg, och verkar helt anekdotiskt inte vara i linje med vilka baljväxter svenskar köper. Under åren då jag drev projektet Nordkost, vegetarisk mat på nordiska råvaror, blev det smärtsamt tydligt hur få svenskar som äter korn, gula ärtor eller bruna bönor. Varken vegetarianer eller blandkostare verkar blötlägga och koka gula ärtor i någon väsentlig utsträckning.

Problemet är alltså hur klimat och miljö, vilket är en policyfråga, ges särställning jämfört med flera lika beaktansvärda aspekter som jag nämnde ovan. Utöver att detta skapar grogrund till misstro mot rekommendationerna i sig, exempelvis att det bjuder in personer som inte läst rapporten att tro att råden grundar sig på klimat istället för hälsa, är det ett märkligt tillvägagångssätt jämfört med det uppenbara alternativet. Klimat och miljö är precis lika mycket en policyfråga för varje land som biologisk mångfald, självförsörjning, överfiske, övergödning osv är. Ur det perspektivet vore det mycket rimligare om NNR enbart fokuserat på forskningen om hälsa, och sedan antingen satt ihop en expertgrupp som tittade på fler aspekter av politik än bara klimat, eller att man låter varje land i sig lösa den frågan på egen hand.

Detta blir smärtsamt tydligt när man läser NNR. I flera avsnitt nämns denna konflikt i förbifart, exempelvis i avsnittet om fågelkött, sida 228, där man skriver However, poultry may make use of cereals not meeting food grade quality, thereby keeping those cereals in the food system.. Men dessa anekdoter blir helt meningslösa utan att kvantifieras närmare. Hur många procent av foder till kyckling utgörs av säd som inte lever upp till bageriernas krav? Och för grisfoder, hur många procent är drank (restprodukt från alkoholtillverkning)? Hur förhåller sig andelen drank till målet om att minska alkoholkonsumtionen i samhället? Fler aktuella frågeställningar på detta ämne kunde vara:

Ovanstående är ingen uttömmande lista, men varje punkt illustrerar samma sak: en avvägning som NNR helt enkelt inte gjort. Men det visar ändå hur fördummad svenska debatten har blivit i infekterade frågor. Betyder min kritik att jag inte tror på global uppvärmning? Nej, inte på något sätt. Men skulle jag sitta i en TV-soffa hos SVT vore det inte en osannolik följdfråga, och nivån "antingen brinner du för klimat eller så är du klimatförnekare" är svårt att värja sig mot om man vädrar missnöje mot prioriteringar.

Knyta ihop säcken

Innan jag avslutar vill jag vara tydlig med att poängtera, att råden om att öka andelen vegetabilier och minska mängden salt, socker, kött och alkohol i sig är mycket väl underbyggda. Innan du som läsare avfärdar dessa råder jag dig starkt att bättre förstå den forskning som ligger till grund för dem. Att det finns mycket att kritisera betyder inte att man kan avskriva rapporten som helhet. Man behöver även hålla isär kritik mot forskare från kritik mot journalister och politiker.

För hälsoarbetet i Norden finns flera lågt hängande frukter. Hälften av all alkohol säljs till högriskkonsumenter. Att minska alkoholismen och få svenskar att dricka måttligt skulle ha enorma hälsovinster. Öka andelen frukt, grönsaker, baljväxter och nötter behöver inte ske på bekostnad av att äta mindre kött, utan kan likväl ske på bekostnad av mindre processad mat, vilket troligtvis de flesta ställt sig bakom.

Min poäng här är att jag argumenterar för två saker samtidigt:

1. Klimat borde skrotas ur näringsrekommendationerna.
2. Trots det är jag ändå övertygad om att man bör äta en åtminstone 90% vegetabilisk kost för att uppnå god hälsa. Det råder praktiskt taget konsensus inom forskningen, och det finns praktiskt bara fördelar med att öka andelen vegetarisk kost för Sverige.

Men, här står jag månne med ena benet hos vänstern, ena hos högern. I vår samtid tenderar detta att orsaka kortslutning. Jag menar att vi behöver fler nyanser och tillsammans arbeta på att bryta isär polariseringen. Den gör ingen nytta.

Lämna en kommentar